Surgubbarnas revanch!

Posted on 20 juli, 2010 av

0


Dussinliberalen Svante Nycander är just nu på krigsstigen...

Att Dagens Nyheter är dumliberalernas högborg här i landet vet vi flesta redan. Men att dessa liberaler tycks tro att de är universums mittpunkt framstår inte alltid som lika uppenbart, även om det ibland glimtar till även i de dystraste av morgonblaskor. Ett sånt tillfälle var på tidningens beryktade debattsida i söndags och måndags. Folkpartisten och surgubben Svante Nycander gnällde i hela två debattartiklar över en föreställd ”vänsterdominans” inom media och den akademiska världen. I den första(den andra är en samling überbittert sludder om akademin), försöker han att förklara varför antiliberalismen är så stark inom svenskt kulturliv, utan att göra någon klok överhuvudtaget. Det hela slutar i en enda sörja där han lyckas urvattna begreppet ”marxism” samt förbittra sig över bortglömda liberala stordåd under 1900-talet (liberala feministers kamp för aborträtten tas upp, med all rätt).

Enligt Nycander tycks ”marxism” vara synonymt med DDR-vurm av ytligaste slag. Enligt oss här på På Jobbet! så räcker det att besöka Wikipedia eller Marxist Internet Archive för att få en lite mer rättvisande bild. Hela artikeln avslutas med konstaterandet att

”[Detta] införlivande har inte upphävt konflikten mellan två slags forskning: den där slutsatserna bestäms av sanningskriterier och den där de bestäms av en ideologi. Marxister betraktar alla samhällsfrågor genom färgat glas, de ser liberala idéer som slöjor utlagda för att dölja maktstrukturer, motsägelser, orättvisor och konflikter.”

Och ja, det är nog sant om man med det menar att marxismen är ett analysverktyg för att se de motsättningar som ligger och pyr runt omkring i samhället. Och ja, det är nog sant om man med det menar att marxismen faktiskt ser att dessa motsättningar leder till att det finns olika intressen i samhället, och att dessa intressen uppstår ur olika grupper med helt olika makt och möjligheter. Och ja, det är nog sant om man med det menar att marxismen utifrån detta drar slutsatsen att även de politiska ideologierna och deras tillämpning i verkligheten uppstår ur dessa motsättningar.

För det är ju så, att liberalismen inte längre är den ideologin den en gång var. På 1700-talet var liberalismen progressiv och revolutionär, en dåtida ”vänster”. Men i och med industrialiseringen och kapitalismens genombrott så visade det sig att liberalismen som ett politiskt resonerande över samhället och dess utveckling var blint och otillräckligt på flera plan. Om socialism och konservatism har det gemensamt att de båda ser existensen av klasser inom samhället, så vill inte liberalen riktigt kännas vid det faktum att vi lever i ett klassamhälle idag.

Det är därför man som socialist i arbetarerörelsen skriver under på Nycanders resonemang, även om det tillsynes ser ut att vara riktat emot oss. Ja! Alla samhällsfrågor har en klassaspekt, de rör ju sig om frågor om det klassamhälle vi alla lever i. Ja! Liberalismen har petat ner konservatismen som de härskandes, som kapitalets, ideologi. Ja! Just därför är liberalismen, med sin klassblindhet, så tacksam som ”slöja” för att dölja de ”maktstrukturer, motsägelser, orättvisor och konflikter” som förekommer i kapitalistiska klassamhällen. Ja! Därför är Svante Nycnader, och resten av DN och Folkpartiet, inget annat än ett gäng liberala surgubbar!

Intressant?

Annonser
Posted in: Idédebatt