Upplands-Bro, Stockholm: Bemanningsarbetare kämpar för lika villkor

Posted on 21 augusti, 2010 av

3


En som arbetat på bemanningsföretaget fick detta i sin mail.

En person som arbetat på bemanningsföretaget Student Consulting fick detta i sin mail.

Upplands-Bro, Stockholm. Anställda inom bemanningsföretaget Student Consulting som är uthyrda till Coops lager i Upplands-Bro i Stockholm hörde av sig till Tv4. Det blev en början till en debatt om vad bemanningsföretagen är till för. Bemannarna hade fått ett brev av firman de jobbar på, där budskapet var att de måste jobba snabbare om de inte vill riskera att få sparken. I brevet stod det att ”Nästa vecka måste ALLA upp till snittet 60” (en beteckning för hur många order man har avverkat);inga undantag accepteras”. ”Den 31/7 kommer vi att se över samtligas prestationer och ta beslut om vilka som får vara kvar”.

Truckföraren ”Kalle”, anonym arbetare på bemanningsföretaget, uttalade sig: ”Folk kände sig kränkta och förnedrade. Det kändes som att de ser oss som robotar som går att byta ut, snarare än som människor.” ”Jag sliter redan ut delar av kroppen, som gör ont, men man vill inte säga nånting för man riskerar att förlora jobbet.” På frågan om han vill jobba kvar svarade han: ”Egentligen inte, men jag behöver pengarna, tyvärr. Jag är beroende av ett jobb.”

Martin Ångman är fackordförande för Handels lagerklubb på Coop i Upplands-Bro. Klubben organiserar den ordinarie personalen i större usträckning. Han kommenterade hotbilden mot de anställda inom bemanningsbranschen: ”De sämsta får gå varje vecka eller byta arbetsplats, [och] går man med i facket till exempel får man inte vara kvar på arbetsplatsen…”1

Anton Bursic, ordförande på Handelsklubben på frukt- och grönsaksgrossisten Saba i Helsingborg, berättar om sina upplevelser av bemanningsföretaget. ”Vi har ju hela tiden sagt till om att så här får det inte fungera, men de hänvisar till att det har vi inte med att göra. Att de gör som de vill här.”2

En lagerarbetare under pseudonymen ”Anders”, som jobbar för Student Consulting på Coop i Västerås, hörde av sig när han såg Tv4 Nyheternas inslag om bemannarnas villkor på Coop i Upplands-Bro. På lagret han jobbar på levererade den fasta personalen 60 ackordsminuter per timme, medan de inhyrda skulle göra 25 procent mer minst fyra av fem dagar i veckan. Om inte han och hans arbetskamrater kunde hålla tempot hotades de att få sparken.

”Anders” berättade att han fått intrycket att det är sådär överallt. På frågan om varför bemanningsföretaget agerar så svarar han: ”För att de vill vara kvar på Coop. Dom kastar ut två andra bemanningsföretag, så de måste ha lovat dom ett mycket bra erbjudande.”3 Enligt Student Consulting så har hotet om att bemannarna måste arbeta intensivare kommit på Coops egen begäran4.

Enligt skildringar som Tv4 har fått via e-mail så är sådana förhållanden vanligt förekommande på bemanningsföretag. Arbetarna måste varje månad skriva ner hur mycket de har jobbat då bemanningsföretagarna annars luras de på tusentals kronor. Det berättas om raka tolv timmars pass. Att arbetsgivarna kräver full kontroll över toalettpauserna5.

Många har skrivit brev till Tv4:as redaktion och hållt med om beskrivningen att idén med bemanningsföretag bygger på att prestera mer än de ordinarie anställda till sämre löner och villkor6. Företaget själv har ett reklamblad där man i förnedrande ordalag talar om ”sommarrea!” på arbetskraft. Enligt en före detta chef på företaget har ägarna en ”cynisk inställning till människorna man jobbar med. De förstår nog inte att det är människor de jobbar med – hur illa det än kan låta”.7

I efterdyningarna uttalade sig politiker från arbetarrörelsepartierna som Josefin Brink, vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesman; Ylva Johansson, socialdemokraternas talesman för välfärdsfrågor; samt SSU:s ordförande Jytte Guteland. Brink sade att det är ”ungdomar som blivit väldigt hårt utnyttjade av sin arbetsgivare”. Hon ansåg att bemanningsföretagen är ett problem då de ”ställer arbetare mot varandra”. Johansson ansåg att bemanningsföretagen fyller funktionen att de underlättar att få ”rätt personal på rätt plats” men att ”det får ju inte leda till att det blir laglöst land på arbetsmarknaden.”8

Jytte Guteland kommenterade: ”Arbetsgivare verkar tro att ungdomar är robotar eller ska vara livegna. Stå till arbetsgivarnas förfogande jämt. Inte kunna planera sitt liv och sin vardag. Fullständigt vidrigt.” ”Precis som ett gift sprider det sig i samhället. Nu är det dags för moteld och sätta in ett ordentligt vaccin emot det här”. Hon talade om att facket behöver uppbackning av en politik med skärpt lagstiftning på ”arbetstagarnas” villkor9.

Borgerliga politiker som Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Annie Johansson och Moderaternas ledamot i Riksdagens arbetsmarknadsutskott Anna König Jerlmy poängterade andra saker. Johansson ansåg att det var viktigt att inte ”politiker lägger fingrarna i alla syltburkar” genom lagstiftning som begränsar bemanningsföretagens utrymme. Jerlmy ansåg att det behövs ”kvalitetsstämpling” i bemanningsbranschen och att de som bryter mot avtalen ska förlora ett certifikat på att det är en ”seriös” arbetsgivare10.

Hur litet ett sådant certifikat betyder i praktiken för att garantera ”seriositet” visas av att bemanningsföretagens egen branschorganisation har utfärdat ett sådant till Student Consulting samtidigt som de starkt kritiserar företagets beteende. Bemanningsföretagarna instämmer att det inte ska finnas skilda prestationskrav mellan inhyrd och ordinarie personal11.

I en debatt med Handels’ avtalssekreterare John Haataja i Tv4 Nyhetsmorgon uttryckte den liberala debattören Fredrik Segerfeldt hur hans ideologi tjänar näringslivets vinstintressen:

”Vi måste ha precis samma tänk för människans arbete som för dess konsumtion, för vi har både input och output i vår ekonomi. Tack vare den enorma dominansen av svensk arbetarrörelse har vi fått en slags marxistisk syn på den ena och en marknadsekonomisk syn på den andra…

‎Kollektivavtal tar vi som nån helig lag. Kollektivavtal är egentligen förbud mot mig och Kalle att komma överens om hur vi ska jobba … Om jag vill jobba åt dig för 50 spänn, torsdagar mellan 12 och 16, då har jag inte rätt att göra det… Kollektivavtal är en kränkning mot mänskliga rättigheter … Man kan nog kräva lite vad som helst av unga människor … [Jag] tycker inte det ska finnas några trygghetsregler. Det är viktigare med konkurrens.” 12

Tv4 Nyheternas bevakning av Student Consulting har uppskattats av bemannarna på Coop i Bro. Men de bemanningsanställda har bara sig själva att tacka för den oerhörda uppmärksamhet fallet har fått. De har samlats, skrivit brev och protestlistor för att mobilisera sig. Målet är att man inte ska ha några sämre rättigheter än den ordinarie personalen.

Den kämpande Handelsklubben på Lagena som förra året gick ut i vild strejk under midsommarveckan har också varit avgörande för att uppmärksamma bemanningsföretagens roll. Den fackliga ledningen på Lagena drev kravet att förbjuda bemmaningsföretagen i avtalsrörelsen. Man menar att det skulle leda till att bemannare kan få vanliga jobb. Dock lyckades man inte riktigt dra in de inhyrda i strejkkampen på Lagena13.

Går det att övertyga dem om att de själva vinner på ett förbud mot företagen de jobbar på? Eller är det bäst att enas om de inhyrdas egen paroll om att stoppa dumpningen av arbetsvillkoren genom att kämpa för ”lika villkor”? Är det genom lagstiftning eller är det bara arbetarna själva som kan ställa sig i vägen för utnyttjandet? Är det möjligt att förena de båda perspektiven?

_________________________________________________________

Emma-Gneta Tjötetruht.
padittjobb@hotmail.com

August Palmberg, litterär, enskild medlem i SSU & LO.
padittjobb@hotmail.com

Nima Djohari-Taimouri, socialdemokrat och arbetssökande.
nima.djohari@stockholm.ssu.se

______

Källor:

13 Reportrarnas anteckningar.

Annonser