Bangladesh: Till och med börsmännen slåss nu på gatorna!

Posted on 17 februari, 2011 av

0


‘På jobbet!’ rapporterade den 20 december om omfattande protester bland textilarbetare i Bangladesh. Då var det en fortsättning på sommarens protester. Man ville att arbetsgivarna skulle leva upp till den minimilön man tidigare vunnit. Nu har protesterna kommit igång igen efter en period av relativt lugn. Det sker i olika former – allt från bönder som blockerar vägar till våldsamma gatuprotester av aktiehandlare.

Arbetarna från Bangladeshs 4000 textilfabriker syntes under en period ha trappat ner sina protester. Om detta berodde på arbetsgivarnas och regeringens löften eller som ett resultat av arresteringar av ledarna för de kravaller som följde är svårt att säga.

Den 10 februari protesterade, enligt vittnen, uppemot 4000 textilarbetare som jobbar för Fahimi Group. Mousumi Akter, en av arbetarna, berättar att de inte fått lönerna utbetalade för januari. När många anställda vägrade att återgå till jobbet utlyste företaget semesterdag för alla. Cheferna har sagt att lönerna inte kan betalas ut förrän den 15 februari på grund av diverse problem.

Samtidigt protesterade arbetare i två italienskt ägda företag i samma område efter det att löneförhandlingarna strandat.

Den 7 januari utlyste landets största oppositionsparti, BNP (Bangladesh National Party), tillsammans med flera mindre partier, en ”Hartal” (generalstrejk ”från gryningen till skymningen”). Strejken verkar ha stängt ner många affärer och transportsektorn, men inga klara siffror finns på hur många som deltog. Stärkt av lokala valframgångar, försöker BNP använda strejkerna för att pressa regeringen att skjuta fram valen som är planerade att hållas 2013.

Inflationen nådde 11 procent i december 2010. BNP spelar på folks irritation över ökade hyror och matpriser. Partiet fördömer ”plundringen av aktiemarknaden” efter senaste börskraschen. Man kräver dessutom att planerna att bygga en flygplats utanför Dhaka rivs upp. Partiledaren, Begum Khaleda Zia,  arresterades för ”uppvigling till våld” under protester mot bygget med uppemot 20 000 lokalbor*. Oroligheterna hade lett till en polismans död och ett nedbränt polisläger.

Kritiker till bygget menar på att det är slöseri med pengar och att de två andra nationella flygplatserna inte utnyttjat sin fulla kapacitet. Folket i området där man planerar bygget vill inte lämna ifrån sig marken och sina hem till förmån för flygplatsen och har tackat nej till ersättning från regeringen och istället involverats i en rad protestaktioner.

Något som visar djupet för regeringens kris är när aktieinvesterare kommer ut i protester på gatorna och polis måste sättas in med batonger och tårgas för att skingra dem. År 2010 nästan dubblades priset på aktier i Bangladesh och många ville komma in och investera. Från den 5 december förra året har börsen sjunkit med 23%. Detta har lett till flera våldsamma protester.

Fram tills dagens datum är fortfarande Moshrefa Mishu i polisens händer och hennes hälsoläge rapporteras vara kritiskt. Natten till den 14 december stormades Mishus lägenhet av 12 tungt beväpnade civilklädda personer som hävdade att de var från detektivbyrån för Dhakas poliskår. När hon fördes ut ur lägenheten förvägrades hon att ta med sig den medicin som hon är beroende av på grund av de andnings- och ryggradsproblem hon fått från tidigare brutala polisattacker.

Mishu, som är ledare för Garment Workers Unity Forum (GWUF), har varit aktiv i de senaste protesterna. Nu står hon anklagad för att ligga bakom våldsamheter under de tre senaste tillfällena. Polisen förhörde henne om varför hon har valt att inte sitta med i den styrande regeringsalliansen. Vid ett tillfälle lade polisen fram ett blankt papper och uppmanade henne att skriva på. Mishu frågades ut om tidigare utlandsresor och vilka hon har mottagit pengar ifrån.

Anledningen verkar vara att de försöker bevisa hur hon genom sabotage försöker missgynna den bangladeshiska textilindustrin i förmån för Kinas. Mot anklagelserna av att vara ”pro-Kina” svarade Mishu att det i alliansregeringen själv sitter en person som är öppet pro-kinesisk.

Mishus hälsotillstånd är allvarligt. Hon verkar inte ha fått tillräcklig läkarhjälp, vilket enligt vissa anklagelser är av politiska skäl. Efter akut behandling på nationalsjukhuset rekommenderade läkarna att hon borde läggas in på Bangabandhu Sheikh Muzib Medical University.

Efter inblandning från ”högre ort” hamnade hon istället på Dhaka Medical College Hospital under uppsikt av en läkare som var anknuten till det styrande partiet. Enligt de källor som har lyckats hålla kontakt med henne trots regeringens försök att hålla folk borta så fick hon sova på golvet den första natten och har inte fått en rättvis behandling.

Än så länge har kampanjen för Moshrefa Mishus frigivning enbart bestått av protestbrev. De som har skrivit på breven har varit alltifrån akademiker till fackledare och människorättsaktivister. Mindre demonstrationer har genomförts utanför regeringsbyggnader.

Utvecklingen i Bangladesh, och framförallt bland textilarbetarna, visar på behovet av fackföreningar som inte bara kämpar för förbättringar. De måste också vara väl organiserade ute på arbetsplatserna för att se till att förbättringarna man har vunnit verkligen genomförs. Efter de långa striderna i somras vann man ökade löner, men när de inte infördes var man tvungna att ta strid igen. Nu måste man försvara de ledare som på lösa grunder har fängslats.

Arbetsgivare, både i Bangladesh och Sverige, kan i dagens värld under mycket hård press gå med på eftergifter till arbetarklassen. Men utan stridbara fackföreningar som säkerställer eftergifterna så stället stannar de allt som oftast bara vid  tomma ord.

Noter:

*Polisens siffor

Intressant?

_____________________________________________

Filip Tedelund, skribent,

studerar ekonomihistoria.

filip_tedelund@hotmail.com

 

Annonser