”Hur förbättra för både inhyrda och ordinarie?” – Handelskongressen 2011

Posted on 28 augusti, 2011 av

0


Den 25-29 maj höll Handelsanställdas förbund kongress i Stockholm. Mellan 27-28 maj ägde diskussionen rum, som är ämne för denna artikel. Nämligen frågan om bemanningsföretagens funktion på arbetsmarknaden och de inhyrdas situation. ‘På jobbet!’ har tidigare skrivit om inhyrda som besegrat krav på takthöjning från sitt bemanningsföretag. Martin Ångman har skrivit en insändare om bemanningsfrågan som vi publicerat. Detta är rekommenderad läsning.

HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUNDSKONGRESS 2011: (Övre raden, t.v) Martin Ångman, vice ordförande i Handelsklubben på Cooplagret i Upplands-Bro. (Mitten) Wanja Lundby Wedin, LO:s ordförande, bredvid Lars-Anders Häggström, Handels förbundsordförande. (T.h) Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP):s ledare Håkan Juholt gjorde besök. (Nedersta raden, t.v) Gästtalare Philip Jennings från Handels fackliga international, UNI, hyllade den ”svenska modellen” med en svensk fika. (Mitten) Delegation från Handels avdelning 24 i Göteborg. (T.h) Patrik Olofsson, ordföranden för Handelsklubben på Lagena i Jordbro.

NÄR LO:S ORDFÖRANDE Wanja Lundby-Wedin gästade kongressen talade hon mest om bemanningsföretag och otrygga anställningar. Mest applåder fick hon för förslaget om att inhyrda ska få förbundsgemensamt medlemskap. Fackförbund ska inte få ”sätta upp administrativa hinder” och tappa fokus genom inbördes gräl om vem som ska ha rätt att organisera dem. ”De mest utsatta har vi inte lyckats organisera.” Detta är en viktig markering av LO-ordföranden – och helt rätt.

Många steg framåt har tagits. Handels kräver nu att trenden med korta kontrakt, deltidsjobb, sämre anställningsformer, ökad personalinhyrning och vikariepooler som ”ringer in vid behov” ska hejdas. Normen man vill ha är heltid och tillsvidareanställning, så bemanningsföretag ska endast komplettera vid tillfälliga arbetstoppar. Facket kräver medbestämmanderätt vid bemanning, så att man kan stoppa den vid uppsägningstider och när det finns fast personal med återanställningsrätt.

Givetvis har många påtryckningar ägt rum innan den fackliga toppbyråkratin vågat ta ställning. Först strejkade arbetare på Lagena (Systembolagets lager i Jorbro) vilt midsommarveckan 2009. Det fortsatte senare med ett fackligt nätverk för att ta strid i bemanningsfrågan. Senare vintern 2010, efter att inhyrda nedkämpade ett krav på taktökning från Student Consulting på Coops lager i Upplands-Bro, gick bemannare landet över ut i media och avslöjade vilka arbetsvillkor de hade.

Patrik Olofsson, Martin Ångman (ordförande respektive vice ordförande i klubbarna på Lagena, Jordbro, och Coop, Upplands-Bro) och andra lagerarbetare, drev igenom skrivelser på kongressen som pekade i helt rätt riktning. De deltar i det tidigare nämnda fackliga nätverket. Några krav gällde att: Handels verkar för lagar som garanterar inhyrda likvärdiga villkor och löner; fackklubben ska tillåtas företräda dem; i stället för att utesluta de inhyrda ska man samarbeta mot företaget, osv.

Läget står i djärv kontrast mot den vidriga skymf som facktidningen Handelsnytt i januari i år gav lagerarbetarna i Jorbro, med budskapet att ordinarie personal måste ”gilla läget” när strukturen på arbetsmarknaden förändras istället för att ”sätta sig på bakhasorna med vilda strejker, som i vissa andra länder”. Att hålla ihop på arbetsgolvet kräver att de inhyrda är med på noterna, får aktivera sig i samma fackklubb; men de stärks inte av att de ordinarie stillatigande påtvingas sämre villkor.

HUR LYDDE ARGUMENTEN under den del av kongressen som behandlade bemanningsfrågan då? Patrik Olofsson äntrade talarstolen iklädd en tröja från bemanningsföretaget Manpower, vilket roade många. Hans och avdelning 20:s motion bestred förbundsstyrelsens linje på fem punkter:

  1. Att man tyckte att det var Handels som helhets ansvar, inte bara fackklubbens, att se till att företagens verksamhet i huvudsak bygger på egna anställda.
  2. Att medbestämmandelagen (MBL) ska ge facket ökat veto mot företaget vid bemanning, för att begränsa den till arbetstoppar, täckande av sjukskrivningar och semestrar, o dyl.
  3. Avtalen stärktes 2010 för att hindra att inhyrning kringår återanställningsrätten, men Lagen om anställningsskydd (LAS) måste även ändras så att det förbjuds vid uppsägningar.
  4. Se över lagen om privat arbetsförmedling från 1993, som gjorde bemanningsföretag legala (vilket Wanja Lundby-Wedin tidigare på kongressen talat om), för att…
  5. …säkra att bemanningsföretag används mer såsom facket och Socialdemokraterna hade tänkt 1993; en chans att få en fot in på arbetsmarknaden – inte som en ”daglönarbransch”.

Pontus Willebrand (avd 20) ställde sig varmt bakom Olofsson. Han menade att bemanningsföretag är en murbräcka mot arbetarrörelsen och menade att man bör titta på andra nordiska länder hur de har tacklat detta problem. Kan man förbjuda inhyrning vid återanställningsrätt, som i Norge? Kan det lagstiftas så att huvudentreprenören blir ”solidariskt” ansvarig för arbetsvillkoren hos sina underentreprenörer? ”Vi måste ta den här frågan politiskt. Vi tar den här striden! We’ll fight!”

Per-Arne Ljungmark (avd 6, Helsingborg) pekade på en undersökning från Novus opinion som säger att 88 procent av bemanningsarbetarna hellre skulle vilja vara anställda av företaget de är inhyrda på. Per Ribacke (avd 31, Växjö) sade att Coop skrivit under ett avtal om att begränsa bemanningen till 10 procent, vilket illa nog anses vara att föregå med gott exempel. Linn Wegemo (avd 18) som jobbar på ICA Centrallager i Västerås, analyserade bemanningsföretagens funktion:

”Användandet av bemanningsföretag ökar inte bara på min arbetsplats utan i samhället i stort, trots att det många gånger blir dyrare för arbetsgivaren. Varför är det så? För att det förskjuter styrkeförhållandena på arbetsmarknaden, med en stor grupp som är lätta att byta ut och inte vågar ställa krav. Då hotas också villkoren för oss som har fasta jobb. Målet måste vara att grabbarna och tjejerna från PROFFICE får sitta på samma tavla som vi andra. … Bifall avdelning 20…”

BLAND FACKTOPPARNA SVARADE förbundsombudsman Thomas Holm undflyende medan förbundsstyrelsen var tillmötesgående mot avdelning 20. Holm rättfärdigade på ett halt sätt de förhoppningar man haft om bemanningsföretagen 1993 och sade att han (och förbundsstyrelsen) tror att lagen om privat arbetsförmedling är svår att riva upp, då den är fastställd av EU-direktiv. Med byråkratiska svepskäl frågade han hur man ”konkret” ska stärka MBL-vetot mot inhyrning.

Tommy Tillgren, andre vice ordförande i Handels, kom då med ett löfte om att ta in tre stycken från avdelning 20:s motion till förbundsstyrelsens förslag. Martin Ångman var då pigg och frågade ut honom vilka de berörda styckena var, vilket ju avgjorde vad man skulle tycka om förändringen. Tillgren listade styckena och förbundsordföranden LarsAnders Häggström förtydligade sedan att det rörde sig om MBL-vetot, LAS-ändringen och om att se över lagen om privat arbetsförmedling.

Därefter ajournerade sig kongressen och när förhandlingarna återupptogs började käbblet om man skulle förskjuta frågan till morgondagen (då många var ”trötta”). Punkten sköts upp efter votering.

Tommy Tillgren började dagen efter gnälla om att Handels visat sig ”delat i två stora delar, vilket är dåligt inför avtalsrörelsen”, då man måste ”hitta enighet”. Men sedan kom kompromissförslaget som omfattande MBL-vetot, att stoppa inhyrdas orimliga villkor och överse lagen om privat arbetsförmedling. Förbundsordförande Häggström offentliggjorde sedan redaktionskommitténs text med en förbättrad struktur men samma innehåll, plus ett tillägg om vikariepooler.

Martin Ångman, Patrik Olofsson och andra kritiker mot förbundsstyrelsens ursprungliga linje tyckte att de viktigaste kraven blivit tillgodosedda. Redaktionskommitténs sammanfogade text bifölls med en rungande enighet av kongressen. Frågetecknet som nu kvarstår är – kan Handels medlemmar försäkra sig om att ledningen kommer hålla vad de nu har lovat? Dokumentet som nu har antagits besvarar i alla fall en livsviktig fråga: ”Hur förbättra för både inhyrda och ordinarie?”

*

Håkan Juholt talade på kongressen om att socialdemokratins uppgift är att ”i alla sammanhang ställa oss på löntagarnas sida och se till deras bästa. På alla områden i samhället ska vi utgå från löntagarnas bästa”. Många applåderade när Juholt replikerade med ”vi måste ha lagstiftning på området” efter att Daniel Söderberg föreslog höjda arbetsgivaravgifter vid deltidsanställningar. Helt rätt! Vi behöver ett arbetareparti som förlängning av de fackliga intressena. Men något fattas.

Varför vägrar Juholt förenkla livspusslet och öka levnadsstandarden genom att förkasta lagar om kortare normalarbetstid? Då får ju kvinnor heltidslön, män får mer fritid och arbetstillfällen kan skapas åt de vars talanger inte används. Vad säger Juholt om avdelning 20:s rop på ökad rätt till fackligt veto mot inhyrning i MBL? Om lagen om privat arbetsförmedling? Om förbud mot att ta in inhyrda när varsel pågår? Juholt, gör fackliga gräsrotskrav till ett ämne för en framtida S-regering!

(Enligt tips som ‘På jobbet!’ har fått så tog Håkan Juholt med sig texten om bemanningsbranschen från kongressen. Vi får hoppas att han använder dokumentet väl, som ledare för arbetarnas parti.)

  Intressant?

________________________________________

August Palmberg, Litterär,

enskild medlem i SSU & LO.

padittjobb@hotmail.com

Annonser