Alliansen vill sänka din lön – men de bråkar internt om hur det skall gå till

Posted on 28 mars, 2012 av


FOLKPARTIET HAR TIDIGARE föreslagit särskilda ungdomsavtal med lägre löner för unga upp till 23 år, samt en låglönesektor för utlandsfödda. Nu går Annie Lööf och Centerpartiet ett steg längre och föreslår sänkta ingångslöner på hela arbetsmarknaden och för alla åldersgrupper med upp till 25 procent. Annika Qarlsson, Centerpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, tillägger: ”Jag tror att det behöver ner kanske 20-25 procent, och i vissa branscher kanske det handlar om ännu lägre ingångslöner”.

”Det skulle ju löna sig att arbeta om man röstade på er”, ”Det står klart att Centerpartiet hatar oss arbetare. Hatet är ömsesidigt”, ”Högern pratar ju ibland om ‘verklighetens folk’, men själva verkar de helt ha missat att det ens finns en verklighet utanför Rosenbad, Stureplan och styrelsemöten”, och många sådana liknande kommentarer, var det många som skrev på Centerpartiets och Annie Lööfs Facebooksidor i veckan som gick. Men kommentarerna rensades snabbt bort i den liberala censuren.

Centerpartiet har antagligen gjort sig till Sveriges mest hatade parti för tillfället och därför backar Lööf något på sitt uttalande. Efter utspelet som antyder att alliansen nu vill sköta lönepolitiken istället för att låta det vara upp till arbetsmarknadens parter, SAF och LO, uttalar hon sig som följande: ”Det utspelet var inte tänkt att genomföras i regeringen … Ingångslönerna fattar ju inte vi politiker beslut om, utan det gör parterna … Jag är bestämd på det att jag som politiker måste ha möjlighet att offensivt driva på i dessa frågor även om det är parterna som beslutar.”

Hotell- och restaurangfacket kommenterade sarkastiskt Centerpartiets utspel såhär på sin Facebooksida: ”Ska verkligen statsrådet Lööf, som blev statsråd för sex månader sedan, ha samma lön som statsrådet Bildt som har längre erfarenhet av yrket? Borde inte Lööf ha en ingångslön på låt säg 14000 kronor, så vi får se vad hon går för?”

Lööf hävdar att denna åtgärd med sänkta löner skulle hjälpa dem utan arbeten att få arbeten. Men i själva verket skulle Folkpartiets och Centerpartiets förslag få ungefär samma effekt. Genom att sänka ingångslönerna sänks förhandlingsutrymmet för övriga, och även Folkpartiets förslag skulle få konsekvensen att samtliga löner – för alla – skulle sänkas. Centerpartiet är endast mer öppna och ärliga med vad de vill – de vill att de rika ska bli rikare och arbetare fattigare.

FREDRIK REINFELDTS PRESSEKRETERARE Sebastian Carlsson förklarar att det inte stämmer att klyftorna ökat: ”Om man undantar den tiondel av befolkningen som har lägst inkomst och den tiondel som har högst inkomst, så ökar inte klyftorna så mycket.” Om man inte räknar med de 10% av befolkningen som hade det sämst, som har blivit fattigare, och inte räknar med de 10% som var rikast, som har blivit rikare – så menar Reinfeldts pressekreterare att klyftorna inte ökat så mycket. Ser du på grafen så ökar klyftorna – vare sig du räknar på Moderaternas sätt (genom att exkludera 20% av befolkningen för att sköna statistiken) – eller det sätt som alla andra räknar på.

Vad säger Moderaterna om Folkpartiets och Centerpartiets förslag då?  ”Sänkta löner kommer aldrig att bli alliansens politik”, kommenterar Tomas Tobé (M), ordförande i arbetsmarknadsutskottet. ”Vi vill att människor ska få mer pengar i plånboken, inte mindre”, fortsätter han och hänvisar till jobbskatteavdragen. Men Moderaterna vill även de pressa ned de lägsta lönerna. Det avslöjar de själva i ett internt dokument som Expressen tagit del av – trots att de alltid förnekat att det finns ett sådant syfte. ”Det här är bevis för att de i interna sammanhang är öppna med att det handlar om att sänka lönerna”, säger Thomas Östros (S).

”Vi vill inte ha lönesänkningar”, sa Anders Borg i Rapport den 19 maj. ”Vår ambition är att pressa upp lönenivån genom en politik som leder till varaktigt högre produktivitet”, sa finansministern i en öppen utfrågning med Finanspolitiska Rådet. Men internt låter det annorlunda. I ett chefsmöte på UD den 27 augusti presenterade Borgs statssekreterare Per Jansson det ekonomiska läget inför höstbudgeten. Där listar han fördelarna med regeringens jobbskatteavdrag: ”Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen”.

Nationalekonomen Stefan de Vylder som Expressen talat med förklarar vad reservationslön innebär på nationalekonomiskt språk: ”Det är den lägsta lön som någon är villig att jobba för”. Expressens journalist frågar därpå ”Om man sänker reservationslönen, innebär det att man pressar ned lönerna?” och de Vylder svarar ”Ja, det kan man säga.”

MODERATERNAS TEORI ÄR att genom sänkt skatt ska folk acceptera lägre löner, vilket ska skapa fler jobb då anställningskostnaderna minskar. Detta låter otroligt liberalromantiskt och utopiskt. Varför skulle en arbetsgivare anställa 8 personer om han klarar sig med 6 stycken? Att hans kostnad sänks med 25 procent betyder inte att han kommer att anställa 25 procent fler – det betyder bara att han tjänar än mer.

Detta har redan bevisats sig med andra förslag som alliansen drivit igenom till förmån för arbetsgivare. För tre år sedan halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. Tanken var att stimulera arbetsgivare att anställa flera ungdomar. Moderaterna gissade att ”kanske 500 000 fler nya jobb redan på kort sikt” kunde skapas.

Men igår kunde DN konstatera: ”En kostsam och ineffektiv miljardreform som inte har skapat några mätbara jobb. Den slutsatsen kan man dra om den halverade arbets­givaravgiften för unga.” Reformen har hittills kostat skattebetalarna 51,5 miljarder kronor. ”Man är lite naiv om man tror att man kan få snabba och stora effekter av enbart en halverad arbetsgivaravgift och förändrade ingångslöner för unga med tanke på den struktur som industrin har”, säger Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, till DN.

”Att sänka arbetsgivaravgifter är en dyr metod med osäkra effekter. En hel del tyder på att det inte har någon effekt alls”, menar Lars Calmfors, professor i nationalekonomi. ”Det är ungefär samma andel ungdomar som jobbar före och efter reformen. Det kan tyda på att de flesta av de jobb som vi ser efter halveringen av arbetsgivaravgiften skulle vi ha sett ändå”, säger Anders Forslund, professor vid Uppsala universitet och biträdande chef vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. ”Vi kan inte se några effekter av sänkt arbetsgivaravgift mer än att det går till vinster till ett stort gäng arbetsgivare”, säger Malin Ackholt, avtalssekreterare vid Hotell- och restaurangfacket.

 

Intressant?

__________________________________________________

 

Annonser