Efter att polisen än en gång slagit till mot Occupy Wall Street-rörelsen, denna gång i Oakland i Kalifornien, resulterade det i att den 24-årige krigsveteranen Scott Olsen blev förd till sjukhuset med allvarliga skallskador. Nu uppmanar rörelsen till en generalstrejk den 2 november. Detta blir en chans för denna unga men växande rörelse att visa att de kan vara mer en endast en missnöjesorganisation utan kan även, genom att dras in den organiserade arbetarklassen, bli en social kraft.
Den utlösande faktorn för den senaste utvecklingen var när polisen försökte få bort demonstranterna som samlats vid Frank Ogawa Plaza med hjälp av tårgas och vad som verkar vara ljusgranater, även om polisen förnekar användandet av det. Under attacken skadades Olsen allvarligt av vad ögonvittnen säger vara en tårgasburk som skjutits in av polisen. Olsen är medlem i organisationen Irakveteraner Mot Kriget och har själv tjänstegjort i Irak vid två tillfällen.
Jay Finneburgh, en fotograf som fotograferade händelserna och var närvarande när Olsen skadades, säger till tidningen the Guardian att ljusgranater använts mot demonstranterna, inklusive mot den grupp som försökte hjälpa Olsen efter att han träffats. Han hävdar även att när han återvände till platsen hittade han en ”bönpåse” nära en blodpöl. ”Bönpåsarna” är påsar fyllda med 40grams bly-pellets som skjuts ur ett hagelgevär.
Denna uppfinning användes flitigt i USA under perioden efter medborgarrättsrörelsen och påstods vara ”icke-dödlig” eller ”mindre dödlig”. 1971 togs de bort efter att en 14-åring dog efter att ha blivit träffad i bröstet. Det senaste året har de återigen börjat tillkomma i polisens arsenal, fast nu med minskad skjutstyrka.
Händelserna den 26 besvarades dagen efter med solidaritetsprotester med runt 1000 personer i Portland och ett hundratal New York, samt runt 1000 personer i Oakland själv, där de tog sig tillbaka till torget.
Det är inte första gången polisen använder brutalt våld mot Occupy-rörelsen. På internet florerar nu en hel del videos som visar på hård behandling mot demonstranter, framförallt i New York, bland annat när polisen arresterade 700 personer som försökte marschera över Brooklyn bron. En del av deltagarna anser att de lurades av polisen som låtsades eskorterade demonstranterna upp på bron för att efter en tredjedel in börja arrestera folk. Polisen hävdar däremot att de enbart arresterade folk som störde trafiken.
Polisens våldshandlingar och arresteringarna verkar inte ha hindrat rörelsen utan tvärtom gett den ökade sympatier från allmänheten samt mer media uppmärksamhet som det tidigare varit dåligt med. Nu har Oakland hamnat i centrum genom att ta nästa steg och kallat till strejk.
En allmän församling i Oakland röstade, med 1484 mot 46, för vad man kallar en generalstrejk den 2 november. En av organisatörerna, Cat Brooks, sa:
”Vi menar att ingen ska gå till jobbet, ingen går till skolan, vi stänger ner staden. Det ända det verkar bry sig om är pengar och de förstår inte att det är våra pengar de behöver. Vi behöver inte dem, dem behöver oss.”
Ett beslut har även tagits att blockera hamnen i Oakland. Enligt hiphopartisten och aktivisten Boots Riley som suttit i möte med the International Longshore Warehouse Union (ILWU) som organiserar ett fåtal arbetare vid hamnen, så kommer det facket inte kunna stödja aktionen men deras medlemmar kommer inte krossa en strejkvaktskedja.
Oaklands hamn är den femte mest trafikerade hamnen i USA med 465 anställda och en blockad skulle få stora ekonomiska konsekvenser. Blockaden ska också vara i solidaritet med ILWU som för tillfället är i konflikt med företaget EGT i Washington.
Många har spekulerat vart Occupy Wall Street-rörelsen kan leda. Organisationen är relativt ledarlösa och saknar direkta mål. Vad den representerar är ett missnöje mot det rådande ekonomiska systemet, mot att klyftorna ökar, mot att pengar har pumpats in i banksystemet och att bankdirektörer och spekulanter har kunnat håva in stora profiter samtidigt som folk blir vräkta från sina hus och går arbetslösa. Den rikaste 1 procentens inkomster ökade med 275 procent under 30 år mot 18 procent för de fattigaste.
Det representerar också bristen från de etablerade partierna och fackförbund att bjuda på ett motstånd mot kapitalets attacker och organisera arbetarklassen för att kämpa för bättre förhållanden.
En lyckad strejk den 2 november vore ett steg i riktning mot att forma en solidare organisation som kan bygga band med fackföreningsrörelsen. En del fackförbund har redan stött protesterna, däribland The United Federation of Teachers och the Transport Workers Union Local 100, men ingen har än aktivt deltagit. Ett sådant band skulle ge styrka och direkt handlingskraft till rörelsen och skulle också hjälpa fackföreningarna att ta sig ann bredare sociala frågor mer än enbart rent ekonomiska.
Det finns många anledningar att tro att strejken kanske inte kommer att bli så framgångsrik som man hoppas. Men oavsett hur oddsen ser ut – när strejk väl är utkallad krävs vårt fulla stöd och solidaritet. En attack på en av oss är en attack på oss alla!
________________________________________
Filip Tedelund
studerar polska.
Dennis Nilsson
Emma-Gneta Tjötetruht
S-BLOGGAR:
IF METALL SCANIA SÖDERTÄLJE:
LÖNTAGARBLOGGEN:
MIN SYN PÅ VERKLIGHETEN:
RÖDA JÄRVA:
På jobbet 
Posted on 1 november, 2011 av Filip Tedelund
0